Efter att ha fått tips från en kollega om Uttorp naturreservat (en del av ARK56) hade Terje länge tjatat om att åka dit. Vi hade ju trots allt uttalat någon slags önskan/mål om att beta av kommunens och sedan länets alla naturreservat, så även om jag just denna dag hellre hade velat hålla mig inomhus gick jag med på en utflykt. Sagt och gjort, vi packade kameraväskan och tog en tur ut till Sturkö på årets blåsigaste dag – jippi!
Det första vi reagerade på när vi klev ur bilen (förutom den där vinden då) var att det såg väldigt prydligt och välskyltat ut. I vanlig ordning drogs vi direkt mot vattnet. Har vi sagt att vi älskar att bo i skärgården? Karlskronas skärgård är helt ljuvlig, framförallt sommartid när vinden inte är lika kall.
Blåsigt eller inte – utsikten över Karlskrona skärgård är svårslagen. Blå himmel, hav och horisont. Vackert som bara den. Ibland måste vi stanna upp och tänka på hur fantastiskt det är att ha tillgång till allt detta. På såväl gång-, bil och cykelavstånd. Syftet med denna blogg, förutom av att den fungerar lite som dagbok för oss, är ju att vi vill dela med oss och få fler att upptäcka allt det vackra som vi har i vår närmiljö.
Det är ju allmänt känt att mat och fika aldrig smakar bättre än det gör utomhus. Därför blir vi extra glada när vi hittar mysiga platser att fika och laga mat på. Just denna dag testade vi inte grillplatserna (men sökte lä bakom stenen) men ni kan vara säkra på att vi kommer att komma tillbaka och göra det till sommaren. Tänk så fina utflykter man kan ha här tillsammans med familj och vänner. Här fanns ytor till såväl bad, lek och matlagning som vandring längs reservatets leder. Och allt helt gratis! #youcancallmeove
Denna dag blev det som sagt en kort tur och kylan gjorde att vi inte ens tittade på vandringslederna. Så där har vi ännu en anledning till att komma tillbaka! Faktum var att vi knappt kom härifrån. På vägen tillbaka blockerades den smala grusvägen av en traktor. Föraren såg vi inte till. Så efter att ha hängt oss på tutan ett par gånger fick vi helt enkelt finna oss i att bara njuta av varandras sällskap och lyssna på lite musik i bilen. Till slut visade det sig att traktorn stod där för att ett träd blåst ned över vägen och föraren tog sig säkert en värmande kopp kaffe innan han kom till undsättning… Jag sa ju det – årets blåsigaste dag!
