Vi har länge pratat om att besöka naturreservatet Högasand, en plats vi hört ska vara något utöver det vanliga. Men i vanlig ordning när något ligger på mer än 10 minuters avstånd – men är kortare än en weekend-tripp – så hamnar det mellan stolarna. Så idag, när vi spenderat en stor del av dagen i Kristianopel och därmed hade mycket närmre till Högasand bestämde vi oss för att ta en liten avstickare dit. Det var definitivt ingen plats man upplever på några minuter men vårt besök gav oss både mersmak och en del att tänka på i form av planering.
När vi svänger in på den lilla grusparkeringen inser vi att vi förmodligen är ensamma på området denna varma dag. I vanlig ordning tar vi en titt på informationstavlan där vi kan läsa om området och orientera oss lite. Men ganska snabbt tar äventyrslustan över och vi marscherar rätt in i reservatet.
Jag har helt enkelt aldrig sett något liknande. Sanddyner samsas med vacker tallskog och jag vet inte om det känns som att befinna sig i skogen eller på beachen. Luften är full av fågelsång och solen svider mot skinnet (varför glömmer jag alltid att smörja mig?). Vi irrar planlöst omkring, vågar inte gå för långt då vi redan har spenderat en hel dag utomhus och börjar bli både trötta och hungriga. Efter en stund börjar vandrandet i sanden kännas av i vaderna och jag vi bestämmer att vi komma tillbaka hit igen, rätt utrustade på fötterna och med en flaska vatten i ryggan. Redo att utforska och ta reda på hur långt sanddynerna egentligen sträcker sig. Men just nu blir det bara ett kort besök där vi njuter av naturen och försöker ta in omgivningen så mycket vi bara kan.
Vad ligger då egentligen bakom denna udda kombination av sand och skog i Högasands naturreservat? Karlskrona ligger ju vid havet och det är alltså vindburen sand som skapar dessa sanddynelandskap. Är jag förvånad? Inte alls, vi lever i en helt fantastisk stad (mitt i skärgården) men vinden skulle jag gärna kunna vara utan. Hur som helst, sanden är ju dessvärre inte bara vacker att titta på, den ställer ju till en del problem för människors hem och odlingar så i början på 1900-talet planterade man alltså tallskog som skydd. Därav det makalösa landskap vi fick besöka idag.
